I Danske Banks senaste analys av den svenska marknaden för skog och lantbruk beskrivs drivkrafterna bakom den ökande användningen av trä som konstruktionsmaterial. Analysen sammanfattar också bankens bedömning av hur massa- och trävarupriserna kommer att utvecklas under 2020.
Timmerhusens revansch
Solida stommar av korslimmat trä kallas för CLT (Cross Laminated Timber). Genom att byta ut betong mot trä så halveras koldioxidutsläppen i byggfasen. Dessutom lagrar träkonstruktionerna stora mängder koldioxid under husets livslängd.
– Det finns flera fördelar med att använda CLT-stommar i husbyggen. Materialet är lätt, det går snabbt att montera, ger lägre byggkostnader och binder stora mängder koldioxid samtidigt som stommen andas, säger Johan Freij, chef för affärsområde Skog & Lantbruk på Danske Bank Sverige.
Vid sidan av klimatnyttan leder det också till att byggsektorn inför ett mer industriellt byggande. Träelementen tillverkas inomhus i fabrik med robotiserade processer och det gör att byggfasen både förenklas och förkortas.
Tre stora CLT-fabriker är nu på väg att uppföras i landet. Inom bara två år går Sverige från att vara en marginalspelare till en världens största producenter av CLT med en kapacitet på 350 000 kubikmeter massiva träelement. Stora Enso har redan startat i Grums, efter årsskiftet står Setra på tur och därefter Södra.
Massa- och trävarupriserna är på väg att bottna
Listpriset på massa har sjunkit med 33 procent under 2019 men nu ligger priserna still. Lagernivåerna har sjunkit drastiskt men fortfarande är prisskillnaden mellan kort- och långfiber för stor.
– Prisfallet på sågade trävaror har varit brutalt sedan i somras med över 40 procent på vissa kvaliteter och marknader. För gran har fallet drivits på av det stora utbudet av barkborreskadad skog i Centraleuropa – och barkborren tillsammans med stormar har skadat hela 140 miljoner kubikmeter skog vilket är apokalyptiska nivåer. Men nu talar mycket för att prissänkningsperioden är på väg att nå sitt slut, säger Johan Freij.
Danske Bank spår att prishöjningarna på pappersmassa börjar en bit in på nästa år. För trävaror kan det dröja ytterligare lite längre.
Zombieträden ger en brun vår
Johan Freij poängterar att man måsta vara vaksam på hur skogen mår. Sena barkborreangrepp har gett förrädiska skador som är svåra att upptäcka.
Ett handfast tips är att gå ut och inventera barkborreskador även om din skog ser grön ut. Sensommarens barkborreangrepp har gett gröna zombiegranar – de ser friska ut men tittar du närmare är de döda och barken börjar trilla av. Som skogsägare kan du rädda mycket stora värden om du hittar dessa skador och får ut virket innan vårsolen börjar värma.
Läs mer i Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi nr 4 på www.danskebank.se/nyhetsbrev eller i bifogad pdf.
För mer information, vänligen kontakta:
Johan Freij, chef affärsområde Skog och Lantbruk, Danske Bank Sverige
070-510 52 75, johan.freij@danskebank.se
Anna Sundblad, presschef, Danske Bank Sverige
070-644 0140, anna.sundblad@danskebank.se