Danske Banks konjunkturrapport: Svensk ekonomi lever på hoppet

Danske Bank förblir en av de mer optimistiska prognosmakarna för svensk ekonomi. Anledningen står främst att söka i omvärlden, där Danske Bank sedan en tid kunnat konstatera att låntagare och långivare för första gången sedan finanskrisen är överens om framtida inkomster – och därmed återbetalningsförmåga. Det gör att den här återhämtningen vilar på betydligt stabilare grund än tidigare rekyler.

Ett flertal risker kvarstår dock, och i någon mån utgör det högre ränteläget under de senaste månaderna ett lackmustest av återhämtningen. Om global ekonomi klarar av att bära de högre räntekostnaderna – d v s förväntade inkomster överstiger kapital- och finansieringskostnader – utan att igen falla tillbaka i recession kan återhämtningen med fog kallas för självbärande och därmed kan också en mer tydlig återhämtningsfas inledas. Det skulle i så fall öppna för en betydligt kraftfullare återhämtning än vad som t o m ligger i Danske Bank prognos.

Om än oförväntat, förefaller FED:s försiktighet när de valde att inte genomföra nedtrappningen – ”tapering” – av sina kvantitativa lättnader som både klok och förtroendeingivande. Om ekonomin efter fem års idoga försök nu äntligen visar tecken på uthållig återhämtning verkar det befängt att riskera den genom att strama åt för mycket och/eller för snabbt. Den positiva utvecklingen i USA avspeglas dessutom i flera andra utvecklade länder, hittills mer synligt i olika barometerdata snarare än hårda utfall.

För den lilla öppna ekonomin Sverige är detta en avgörande utveckling. Trots det har Danske Bank en relativt försiktig prognos för exporten, och till och med en negativ syn på nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten. Detta beror emellertid i hög grad på en betydligt mer positiv syn på inhemsk efterfrågan. Expansiv penning- och finanspolitik, med nya stimulanser motsvarande SEK mdr 25, stigande tillgångspriser och fallande arbetslöshet väntas tillsammans med en starkare extern efterfrågan underlätta en gynnsam ekonomisk spiral med gradvis fallande arbetslöshet och därmed gradvis ökande konsumtionsutrymme, vilket givet Sveriges starka ekonomiska fundamenta antas ge en tydlig effekt på konsumtionstillväxten, men lite senare även på investeringsviljan.

Den starkare ekonomiska utvecklingen till trots, är det dock på sin plats att påminna om att nuläget fortfarande är mycket svagt. Arbetslösheten är hög och kapacitetsutnyttjandet lågt. Inflationen lyser därför med sin frånvaro, även om den förväntas stiga framöver. Kort sagt, Riksbanken har ingen brådska att höja. Den snabba omprisning mot en tidigare första höjning från Riksbanken som har ägt rum på finansiella marknader under de senaste månaderna upplever Danske Bank som alltför aggressiv.

Dessutom, efter den starka kritik som har riktats mot Riksbanken från både ut- och insidan efter långvariga och ensidiga prognosmissar innebär enligt Danske Banks uppfattning att Riksbanken vill se, eller till och med behöver se, en inflation närmare inflationsmålet innan de för räntan i en mer åtstramande riktning. Men när tiden väl är inne, är det nog klokt att istället räkna med en serie snabba räntehöjningar – det gör Danske Bank.

För fullständig rapport klicka här


För mer information, vänligen kontakta:

Roger Josefsson
Chefekonom
Tel: 0706-16 35 58
E-post: roger.josefsson@danskebank.se

Helene Wernstedt
Kommunikationschef
Tel 0767 244 444
E-post: helene.wernstedt@danskebank.se

Danske Bank i Sverige är en fullservicebank. Vi är en del av Danske Bank-koncernen, en av Nordens största finanskoncerner med verksamhet i flera länder. Våra kunder är företag och privatpersoner, med höga krav på sin bank i form av hög kompetens, snabba besked och ett personligt engagemang utöver det vanliga. I Sverige har vi cirka 1 300 medarbetare och ett 50-tal bankkontor.