Det kommer ganska dystra konjunktursignaler från kreditmarknaden, enligt Danske Banks Kreditbarometer för oktober. I mätningen har 1000 svenska företag bland annat fått svara på frågan: Hur svårt eller enkelt tror du det är för ditt företag att idag ta nya banklån? Sedan förra mättillfället April 2012 har det övergripande kreditindexmåttet för riket som helhet sjunkit marginellt. Efterfrågan på bankkrediter och investeringsviljan minskar, vilket understryker de svaga tillväxtutsikter som ett antal konjunkturindikatorer nyligen har börjat visa. Försvagningen är särskilt märkbar i konjunkturkänsliga branscher.
- Det är viktigt att påpeka att generellt sett är den svenska kreditmarknaden välfungerande. De problem med bland annat låg likviditet och en uppenbart störd prismekanism som präglar flera europeiska marknader finns inte i Sverige, säger Roger Josefsson, chefekonom Danske Bank.
Även om den övergripande kreditindikatorn endast uppvisar marginella förändringar, har det skett mer tydliga skiften på sektor- och storleksnivå. Till exempel har investeringsviljan och behovet av likvida medel minskat jämfört med tidigare mätningar.
Danske Banks kreditbarometer visar också att trenden med att söka kapital direkt på finansiella marknader fortsätter.
- Studerar man större företag och fastighetsägare närmare är det tydligt att kapitalmarknaden redan nu är en viktig finansieringskälla. Var sjätte fastighetsbolag uppger att de har undersökt möjligheten att ta lån på kapitalmarknaden, vilket också var fjärde företag med en omsättning över 500 mkr uppges ha gjort. Företagsobligationer är helt klart på tillväxt, säger Louis Landeman, Chef kreditanalys Danske Bank Markets.
Den starkare svenska kronan har haft en relativt liten inverkan på svenskt näringsliv då endast var åttonde företag har skjutit en rekrytering eller investering på framtiden mot bakgrund av växelkursens utveckling. Men vissa ledande sektorer såsom tillverkningsindustrin och transportsektorn uppvisar ett betydligt starkare genomslag av den högre kronkursen, vilket reser en del frågor inför framtiden.
Frågan om vad som skulle få svenskt näringsliv att nyanställa är högaktuell mot bakgrund av den envist höga arbetslösheten. Företagen själva menar att sänkt arbetsgivaravgift skulle vara den i särklass effektivaste åtgärden. Sänkningar av övriga skatter som drabbar företagen, anses emellertid också vara effektiva, vilket ger viss trovärdighet till regeringens föreslagna sänkning av bolagsskatten.