Enligt den senast tillgängliga försäljningsstatistiken såldes totalt 3601 gårdar i Sverige, varav flest i Västra Götaland, 524 stycken. Lägst antal såldes i Örebro län, 34 stycken. 325 000 svenskar äger nu en skogs- och lantbruksfastighet.

– Vi ser att allt fler drömmer om en gård och att intresset för att köpa gård hela tiden ökar. Det kan faktiskt vara en möjlig investering för många beroende på vad man letar efter. Du kan jämföra med en liten etta på 20 kvadratmeter innanför tullarna i Stockholm för 2 miljoner kronor. Den motsvarar idag en gård i norra Uppland på 35 hektar med skog, åker, beten och ekonomibyggnad samt en enklare bostad, säger Johan Freij, chef för affärsområdet Skog & Lantbruk på Danske Bank Sverige. 

Antalet sålda lantbruksfastigheter ökade med 20 procent, sett över hela riket, mellan åren 2011 och 2016. Men utbudet varierar i olika delar av landet. Hetaste länen där försäljningarna ökat mest sett under perioden är Uppsala, Dalarna och Västerbotten. 

– Marknaden för skogs- och lantbruksfastigheter är väldigt lokal och en klassisk underskottsmarknad, där antalet objekt till försäljning generellt är färre än vad som efterfrågas. Vi bedömer att efterfrågan kommer att hålla i sig under en överskådlig framtid, även om priserna kommer att variera över tid och region, säger Johan Freij.

Anledningarna till köp varierar från att vara enbart en investering i skog, till viljan att driva eget lantbruk eller eget nyttjande av fritidsboende och för att utöva fritidsintressen såsom jakt. 

– Den typiske gårdsköparen är en medelålders man från storstadsområdena som förverkligar sin gårdsdröm relativt sent i livet. Men en växande trend är att även kvinnorna börjar ta mer plats i skogen, 38 procent av de svenska skogsägarna är nu kvinnor. Vi upplever också att gårdsköparna, både män och kvinnor, blir allt mer aktiva i sitt ägande och inte bara ser förvärvet som en passiv investering, säger Emma Frödå, ekonomagronom inom affärsområdet Skog & Lantbruk på Danske Bank Sverige.

De fem vanligaste misstagen när man köper gård 

Inför ett lyckat gårdsköp råder Danske Bank köparen att noga arbeta igenom tre kalkyler. Livskalkylen, som handlar om varför man ska köpa gården. Den ekonomiska kalkylen, med en á la carte- värdering för byggnader, skog och åkermark samt genomgång av intäkter och kostnader där man tar hänsyn till renovering, underhåll och långsiktig drift. Skattekalkylen, som innebär att en gårdsköpare behöver sätta sig in i vad det innebär att beskattas som näringsidkare. 

Enligt Johan Freij och Emma Frödå återkommer ofta liknande frågor från gårdsköparen om vad man bör tänka på och de vanligaste missarna är: 

1. Köparna har inte gjort livskalkylen. Ett gårdsköp handlar om både hjärta och hjärna och är en av de investeringar där även känslan skall få styra. Livskalkylen handlar om varför man ska köpa gården, var den ska ligga och hur mycket tid man kan investera i gården. Sitter ena partnern kvar i bilen på gårdsvisningen? Då har man inte gjort livskalkylen. 

2. Köparna ser inte potentialen. Titta på gårdar du har råd med och försök att se potentialen genom att exempelvis avverka fram en utsikt, riva en ful ekonomibyggnad eller till och med dämma upp ett dike och skapa din egen vattenspegel. Många känner inte heller till att det ofta går att få bygglov på skogs-och lantbruksfastigheter som inte redan har  mangårdsbyggnad.

3. Köparna blir stressade efter missade budgivningar. Bli inte desperat efter tre missade budgivningar. Din tid och gård kommer. Träna dig att räkna och analysera på ett gårdsobjekt som är ”halvrätt” för dig. Då är du förberedd när drömgråden dyker upp.

4. Köparna överskattar sin egen förmåga och underskattar kostnader. Behåll din optimism samtidigt som du inte överskattar din egen framtida arbetsinsats på gården. Gör en noggrann kostnadsuppskattning för eventuell renovering och dubblera den så brukar du hamna mer rätt. Din kritiskt granskande bankkontakt kan vara din bästa vän när det gäller att räkna på gårdens ekonomi. 

5. Köparna litar blint på virkesvolymen i prospektet. Säljarna friskriver sig nästan alltid för avvikelser i skogsuppgifterna, vilka bygger på subjektiva mätningar där avvikelser på 10-20 procent av virkesvolymen inte är ovanlig. Förvånansvärt få köpare gör kontrollmätningar innan köp, även av väldigt stora fastigheter.

Danske Banks experter har samlat sina erfarenheter och handfasta råd inför gårdsköpet i tre kortfilmer. Filmerna finns här.

Källa försäljningsstatistik: 
Statistiska centralbyrån (SCB) 2016

För mer information, vänligen kontakta:

Johan Freij
Chef affärsområde Skog och Lantbruk, Danske Bank Sverige
070-510 52 75
johan.freij@danskebank.se

Katarina Roslund
Corporate communications manager, Danske Bank Sverige
076-72 162 35
katarina.roslund@danskebank.se

Danske Bank Sverige är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster inom sparande och placeringar, pension och försäkring, finansiering och betalningar samt riskhantering. Banken ingår i Danske Bank Group, ett börsnoterat aktiebolag på Köpenhamnsbörsen och en av Nordens största finanskoncerner med över 400 kontor i 15 länder. Danske Bank i Sverige har ett 30-tal bankkontor och åtta regionala Finanscenter och etablerades i Sverige 1997 i samband med förvärvet av Östgöta Enskilda Bank. För mer information besök danskebank.se, twitter.com/danskebankse, facebook.com/danskebanksverige